Hoppa till huvudinnehåll
torsdag, 15 oktober 2026 · KvällsutgåvaStockholm ⛅ 11°CSEK/USD 0.1003 · SEK/EUR 0.0895Om ossRedaktionenKällorKontaktNyhetsbrev

Hagalund i Solna – allt om historia, Blåkulla och framtid

Hagalund i Solna är en stadsdel som fått kliva ur skuggan av Sveriges kanske mest mytomspunna platsnamn – Blåkulla. För den som växte upp i Stockholm på 1970-talet var Hagalund synonymt med rivningshotade trähus och en av landets mest uppmärksammade omlokaliseringar av en hel befolkning.

Område: Hagalund, Solna kommun · Känd för: Blåkulla (8 ljusblå höghus) · Klassning: Utsatt område (polisens lista) · Befolkning (Gamla Hagalund, som mest): Ca 6 000

Innan vi dyker in i historien och framtiden, låt oss snabbt etablera grundfakta om området.

Egenskap Detalj
Byggnadsår Blåkulla 1973
Antal hus i Blåkulla 8
Befolkning i Gamla Hagalund (som mest) Ca 6 000
Klassning enligt polisen (2026) Utsatt område
Kommun Solna stad
Kulturmiljöklassning Nationellt intresse (enligt Riksantikvarieämbetet)

Den mest påtagliga paradoxen med Hagalund är att platsen befinner sig i en ständig identitetsförhandling. Å ena sidan ett av Sveriges mest kända exempel på miljonprogrammets baksida, å andra sidan en plats med en unik kulturhistoria som nu görs om på nytt.

Vilket landskap tillhör Solna?

Solna kommun, där Hagalund ligger, hör till landskapet Uppland. Detta är ingen akademisk kuriositet utan avgör hur platsen förstods historiskt. Området låg länge på gränsen mellan stockholmsskärgårdens slättbygd och de uppländska skogarna, vilket formade både bebyggelse och kommunikationer. Enligt Länsstyrelsen Stockholm (regional samhällsplanerare) har Solnas läge vid Hagalundsvägen och järnvägsstråket alltid varit en knutpunkt för regionala stråk.

Den som promenerar genom Gamla Hagalund idag ser fortfarande spåren av det gamla bondesamhället i gatunätet, där Hagalundsvägen följer den gamla landsvägens sträckning. Att platsen var en egen kommun fram till 1948, då Solna stad bildades, är en annan pusselbit som ofta glöms bort i berättelsen om Hagalund.

Varfirån kommer känslan av utanförskap?

Det geografiska läget mitt emellan Solna centrum och Bergshamra har gjort Hagalund till en ficka som lätt hamnar i skuggan av större handelsstråk – en karta som förstärks av den fysiska avgränsningen mot motorvägen.

Implikationen: Hagalunds isolering är inte bara social utan också fysiskt inbyggd i stadsplanen.

Vad är Blåkulla i Hagalund?

Blåkulla är smeknamnet på de åtta ljusblå höghusen i Hagalund som uppfördes 1973. De är byggda i ett tidstypiskt miljonprogramsstuk, med långa loftgångshus placerade i en båge kring en gemensam gård. Enligt Solna stad (kommunal myndighet med ansvar för bygglov och stadsutveckling) är området idag en del av Solnas satsning på att bygga nya bostäder och förbättra tryggheten.

För den oinvigde kan namnet Blåkulla låta magiskt, men det har en helt konkret bakgrund. Området kallades så redan innan höghusen byggdes, då platsen var en del av Gamla Hagalund med äldre träbebyggelse.

Polisen klassar idag Hagalund som ett utsatt område, en status som innebär att området har en hög koncentration av kriminalitet och social oro. Enligt Polisen (nationell myndighet med ansvar för trygghet och brottsbekämpning) handlar det om att området har en påverkan på lokalsamhällets trygghet. Den bilden är dock inte hela sanningen, och det är där historien om Hagalund blir verkligt intressant.

Vad hände med Gamla Hagalund?

För att förstå Hagalund idag måste man backa till 1950-talet. Då var Gamla Hagalund en levande förort med småhus, uppvuxna trädgårdar och en blandad befolkning på upp till 6 000 invånare. En akademisk uppsats från DiVA-portalen (akademisk databas med svenska forskningsuppsatser) beskriver att området började utformas i början av 1890-talet efter att marken köpts upp av ingenjören Albert Amundson som styckade av tomter. Enligt samma källa präglades tomtuppdelningarna av småhus, varav många var självbyggda.

I slutet av 1960-talet beslutade dock Solna kommun att riva stora delar av Gamla Hagalund för att bygga nytt. Rivningen mötte hårt motstånd, och idag står en liten bevarad del kvar i södra Hagalund, där de gamla trähusen fortfarande kantrar sig längs kullerstensgatorna. Enligt Riksantikvarieämbetet (statlig myndighet för kulturmiljöfrågor) utgör denna rest ett unikt dokument över förortsbyggande, men också en påminnelse om vad som gick förlorat.

Slutsats: Rivningen av Gamla Hagalund visar hur kommunala beslut kan sudda ut en hel stadsdels identitet – och lämna kvar spår som fortfarande formar Hagalund idag.

Vad händer med Hagalund idag?

Hagalund är idag en plats i förändring. Enligt Solna stad (kommunal myndighet med planmonopol) pågår en omfattande satsning på att riva och bygga nytt i Blåkullaområdet, med målet att skapa en blandad stadsdel med fler bostadsrätter och hyresrätter. Samtidigt satsas det på trygghetsskapande åtgärder, belysning och nya mötesplatser.

Men frågan är om detta räcker. Enligt Polisen (nationell myndighet för brottsbekämpning) krävs ett långsiktigt arbete med sociala insatser och samverkan mellan fastighetsägare, kommun och civilsamhälle för att få bort Hagalund från listan över utsatta områden. 2026 års satsningar är ett steg i rätt riktning, men historien lär oss att det inte finns några snabba lösningar på ett problem som byggts upp under decennier.

Slutsats: Hagalund är inte längre bara platsen för Blåkulla-höghusen – det är en stadsdel som kämpar med sin historia, präglad av rivningar och sociala utmaningar. Men med framtidens satsningar på blandad bebyggelse och trygghet finns det en väg framåt, om än långsam.

Är Solna en egen stad?

En vanlig fråga som ofta dyker upp i diskussioner om Hagalund är Solnas status. Solna är en egen stad och kommun i Stockholms län, men tillhör historiskt landskapet Uppland. Invånarna i Solna brukar skämtsamt säga att de bor i ”världens minsta stad” – en anspelning på att Solna stad är geografiskt liten men ändå har en egen kommunal identitet. Enligt Solna stad (kommunal myndighet med ansvar för frågor om stadsplanering och utbildning) är Solna en av Sveriges mest tätbefolkade kommuner, med drygt 80 000 invånare.

Att Solna är en egen kommun är en viktig pusselbit i Hagalunds historia. Hade Hagalund legat i Stockholm, som till exempel Rågsved eller Bredäng, hade det förmodligen sett annorlunda ut med kommunala resurser. Nu är det istället Solna stad som har ansvaret – och det märks i både planering och prioriteringar.

Vanliga frågor om Hagalund och Blåkulla

Vilket landskap tillhör Solna?

Solna hör till landskapet Uppland, men är idag en del av Stockholms län. Kommunen ligger strax nordväst om Stockholms innerstad.

Är Solna en egen stad?

Ja, Solna är en egen stad och kommun, med eget kommunfullmäktige och egen förvaltning. Den ligger i Stockholms län och gränsar till Stockholm, Sundbyberg och Danderyd.

Vad är Blåkulla i Hagalund?

Blåkulla är smeknamnet på de åtta ljusblå höghusen i Hagalund, byggda 1973. De är karakteristiska för miljonprogrammet och är idag en symbol för området.

Är Hagalund ett utsatt område?

Ja, enligt polisens lista från hösten 2023 klassas Hagalund som ett utsatt område på grund av kriminalitet och social oro. Det finns dock tecken på förbättring, och polisen har noterat en positiv utveckling de senaste åren.

Vad hände med Gamla Hagalund?

Gamla Hagalund revs till stora delar på 1960- och 70-talen för att ge plats åt nya bostäder. En liten bevarad del finns kvar, men det mesta av den gamla trähusbebyggelsen ersattes av höghusområdet Blåkulla.

Hur många bor i Hagalund?

Området har idag omkring 3 000–4 000 invånare, men som mest, under 1960-talet, bodde där uppemot 6 000 personer i det som då kallades Gamla Hagalund.

Varför kallas Hagalund för Blåkulla?

Namnet Blåkulla är ett smeknamn som kommer från de blå höghusen och används ofta i folkmun. Det är inte officiellt, men det har blivit ett begrepp i Solna.

Vad görs åt problemen i Hagalund?

Solna stad arbetar med att bygga om Blåkullaområdet med nya bostäder och förbättra tryggheten. Det handlar om allt från ny belysning och upprustade gårdar till sociala insatser och samverkan med polisen.



Ludvig Soderberg
Ludvig SoderbergRedaktionsmedarbetare

Vi publicerar daglig faktabaserad bevakning med löpande redaktionell granskning.